Tvättmaskin = diskmaskin..?

Såhär efter sommaren är det dags att städa upp sommarkläder och ta fram höstplaggen. Kepsar har en tendens att bli formade om och inte riktigt gilla tvättmaskiner (inte åtminstone min). Därför tar jag och kastas kepsarna i diskmaskinen och kör med hög värme – vips så är de rena igen OCH har hållit sin ursprungliga form.

Länge sen sist!

Tänkte kort skriva och höra av mig, märker det gått en tid sen sist. Har återgått till jobb igen efter mamma- och studieledigheter så det är full rulle att lära sig nya rutiner i vardagen. Om en vecka börjar även allvaret inom kommunalpolitiken då jag skall på det första fullmäktigemötet! Spännande..då blir även nämndernas fördelning klar så då återkommer jag med vilken nämnd jag kommer sitta i. Men ville bara titta in och säga ”Hej” – gör ett längre inlägg här inom kort med både politik och renoveringar som skett här hemma senaste månaden.

Semester i kyrkslätt – den hemlighetsfulla våtmarken

Det finns en liten ”hemlig” plats här i mina hemknutar jag vill dela med mig. Själv noterade jag den förra hösten, då jag tittade närmare på appen jag nyss hade laddat ner. Denna del jag nu visar er är ett litet utdrag ur en naturdagbok som hörde till kursen ”naturvetenskapens didaktik”, som ingick i min klasslärarbehörighet. Det var en häftig känsla då vi nådde fram, mitt i skogen en stor våtmark så tyst och fridfullt..för er som blev intresserade närmare av denna våtmark så är det alltså ”Myllärinniityn kosteikko” det är frågan om.

Supermedlet mot ingrott smuts

Det här med småbarn och vitt är aldrig en bra kombo. Jag har länge sett hur armstödet på soffan blivit smutsigare och hur jag än försöker hålla och säga till åt min 3-åring att inte ligga där över och se på tv eller ha rena händer så ser ni ju hur det ändå blivit. Sådär rejält ingrott smuts som jag tänkte är lönlöst och omöjligt att få bort. Dock fick jag igen bra tips av Ekotipset som rekommendera att man använder bikarbonat och den fenomenala fönsterputsen jag pratat om här på bloggen tidigare. Här nedan ser ni hur smutsig soffans armstöd var innan..

Sen var det dags att väta armstödet ordentligt med en mikrofiberduk och efter det stod det i Ekotipsets bok att man skulle strö över bikarbonat (så det täcker delarna som skall putsas). Dessvärre hade jag bara färdig bikarbonatpasta (bikarbonat 2 delar+vatten 1 del) men tänkte det säkert fungerar bra även det. Efter jag strött på det så var det dags att spraya med mirakelsprayen (ättika 2 dl, vatten 3 dl och 5 droppar diskmedel) som ledde till en reaktion på soffan som fick det att ”bubbla”. Sedan skulle man låta det verka 5 minuter.

Efter att det verkat i 5 minuter tog jag igen vatten i mikrofiberduken och gnugga rejält..ni ser ju här ovan hur smutsigt vattnet blev, hujedamig men samtidigt tillfredsställande att märka hur man får rent i knutarna.

Hör och häpna! Det fungerade – kanske till och med lite för bra, lite slet det på färgen men hellre lite ljusare pigment än ingrott smuts. Tror det kan ha skillnad pga jag använde bikarbonatpastan istället för ren bikarbonat. Sedan kunde man torka med hårtork eller lägga ut i solen (men de gick inte för mig att dra ut soffan så använde hårtork). Däremot har man lite mörkare tyg tror jag detta kommer att göra under!

Här fanns ett annat ställe i soffan som hade fått kaffe över sig, där även stor skillnad. Här hölls färgerna bättre så kan vara jag gnugga lite för hårt på armstödet 🙂 I solen skulle fläcken kunnat bli ännu mindre, för jag lade ut alla överkast som kommer på dynor och ryggdelar efter tvätt ut i solen och även där fanns ju ingrott smuts (dock inte lika illa som armstödet) som jag aldrig tidigare helt fått bort men i solskenet försvann de lätt som en plätt. Testa solen gott folk nu när det är möjligt!

Nästan som ny – är otroligt glad över solens effekt och bikarbonat+”mirakelsprayen”

Semester i Kyrkslätt – dag 7

En vacker sommardag styrde vi kosan söderut, närmare bestämt Porkala. Jag står för att ärlighet varar längst och i detta fall tänker jag våga berätta att det här var första gången jag någonsin varit i Porkala. Har inte haft vänner eller bekanta där att besöka och då jag var yngre var det inte i mitt intresse ännu att vandra i naturen eller utforska egna hemkommunen..men bättre sent än aldrig. Nu är barnen såpass stora så jag har tid och möjlighet att åka med dem och faktiskt ha tid att se sig omkring, inte bara springa efter barnen och se vad de håller på med. Jag har ofta klagat på vägarna här uppe i norr men oj så vägen också längst söderut var ”kringelikrok” – men vilka vyer! Det känns faktiskt en stor skillnad mellan söder och norr, söderut tycker jag finns mycket mer större arealer och åkrar man åker igenom samt en massa gamla hus och större byggnader man egentligen borde stanna och titta närmare på. Som ni märker är Kyrkslätt stor kommun i den bemärkelsen det tar för mig från hemmet i Evitskog ner till Porkala tar cirka 45 minuter, till Veikkola skulle det ta 1h!

Jag har ju sett Porkala marin i vänners flöden på FB men äntligen fick man se den live själv också. Väldigt mysig liten plats där man uttryckligen nästan kan sitta på vatten – flickorna gnuggade ögonen några gånger då de såg ut som om människor satt ovanpå vattnet och åt. Där gäller det för servitörerna att ha koll på balansen 🙂

Roligt med en liten butik med det allra viktigaste – glass! Ingen skillnad var man än är så är det glass som ligger på nummer ett för mina barn. Flickorna tyckte också det var mysigt och fint – medan minstingen mest blev tagen om han såg en stor båt, gräsklippare eller något annat motorfordon.

Nästa gång skall vi ha lite bättre med tid och utrustning så vi även kan kolla in naturen lite närmare, men det här var en bra inkörsport så vi vet vad som väntar!

Semester i Kyrkslätt – dag 6

Som följande resmål valde vi att åka till Hvitträsk. Sist jag var här var det med ett gäng från Montreal i Kanada som var besök över 11 år sedan och jag fick välja ställen att visa dem under den vecka de bodde i Helsingfors. Däremot var jag inte då i själva muséet utan organiserade mer kring middagen.

Jag har märkt att ju äldre man blivit har även intresset för olika delområden i livet skiftat – då jag var yngre lade jag inte alls märke till den fina arkitektur man kan skåda i Hvitträsk eller den fina planeringen i trädgården. Men så är det väl, som barn, ungdom och tonåring och vuxen är fokus av intresse olika. Samtidigt är det ju faktiskt en bra sak! Man bygger på erfarenheter och lär sig i livet, hela tiden. Därför kan man väl besöka olika platser flera gånger, för varje gång kan man se och uppleva något som gått om förra gången, speciellt då det kommer till platser som är så mångsidiga som Hvitträsk.

Det var spännande att springa ute på stigar och titta på de fina vyerna. Däremot var det riktigt konditionsträning att bestiga upp från stranden till muséet, jag bad flickorna räkna trapporna och de kom fram till 136 trappsteg (dock i sten så de är nog inte riktigt optimala att springa upp och ner på). Det här är då ingen väg man går med barnvagn, vilket kan vara bra att minnas om man rör sig med småbarn.

Det är alltid lika svårt att få djup och höjd på bild, men här några försök för det var faktiskt en häftig väg upp!

Med tanke på att jag är lärare i historia har jag inte varit den riktigt aktivaste att dra med mina barn på museum, men nu anser jag de börjar vara i den åldern att de kan ta in och förstå på en bättre nivå (om man nu frånser min snart 4-åring, men han är i den åldern han ändå kan tas med och orkar gå utan vagn). Det tyckte det var jätteroligt att få gå med blåa plastskor och titta på ”en Mansion” (direkt citerat av äldsta dottern). Bra de också får se hur de privilegierade levde 100 år sedan, för det må ju sägas det här inte var ett vanligt hem utan något extraordinärt, redan i början på 1900-talet.

Jag rekommenderar faktiskt alla att gå en rundtur och läsa om alla dessa rum och bakgrund, jag tänker inte här börja förklara desto mer utan låter bilderna prata för sig själv. Trodde redan jag hade sett allt och var positivt överraskad av det jag sett men sen steg jag in i biblioteket / arbetsrummet. WOW! Barnens första reaktioner: ”Jag vill också ha sådant här bibliotek”, ”Varför är där en naken kvinna på bilden?”

Ute på gården finns även ett café man kan ta smått och gott efter rundan, vilket kan behövas i denna hetta. Rekommenderar varmt för såväl stor som liten!

Växternas snabba framfart

Varje år blir jag lika häpen över hur snabbt växterna växer – bäst tycker jag man kan se detta i växthuset då man ser på mina tomater och gurkor. Inte minst då jag skall rensar bort alla ”tjuvar” (hade ingen aning om detta begrepp innan jag skaffade tomater..), det har gått några dagar och vips så finns det många små tjuvar på tomaterna 😉 Men för att kunna jämföra brukar jag ta foton med jämna mellanrum för att se det helt konkret. Naturens under, det härliga i att se hur något växer – det är verkligen häpnadsväckande. Är ju aningen partisk här men kan nog säga de tomater jag äter från eget växthus slår alla andra tomater med hästlängder..

Jag skall inte ljuga och säga det är enkelt att sköta om tomater eller gurkor, det kräver nog en hel del rensande och igår var jag ex. där 1,5h för att rensa, ta bort alla överlopps blad, stjälkar och för att lyfta upp gurkorna så de kan växa fritt och inte bara ligga på marken. För att inte tala om att vattna precis varje dag, minst 1 gång och nu vid hetta ibland även morgon som kväll. Men just nu, denna tid på sommaren är det värt varje sekund! Så funderar ni på att skaffa växthus – tveka inte, gör det! Du kommer få lön för mödan, jag lovar.

Här ser ni läget 25 maj jämfört med hur det såg ut 12 juli. Körsbärstomaten börjar bli klar medan de större tomaterna ännu är gröna, de kommer alltid lite efter de små. Även gula tomater är på kommande.

Världens bästa städtips vol.2

Såhär på fredagskvällen tycker jag att ni skall få ett annat bra städtips av mig från boken ”Städa hållbart med Ekotipset”. Med småbarn är det alltid bra att göra dessa test, ty som ni kan gissa är det vanligt med skvätt och sprätt med småbarn – i detta inlägg tar jag upp barn som skvätter vatten på glasdörrar (fönster) och springer skorna genast smutsiga eller får för sig att måla dem själv med tusch.

Här har jag igen med bastuglasen använt mig av samma ”recept” som till inlägget om världens bästa mögelpust (ni hittar det inlägget genom att klicka i rutan nedan). Med andra ord: 2 dl ättika, 3 dl vatten och 5 droppar diskmedel. Kan tillägga jag kör eget sköljmedel med nästan samma innehåll: 2 dl ättika, 3 dl vatten och sedan valbart egen eterisk olja (cirka 10 droppar).

Det bästa är att då man tvättar fönster/glas att man behöver ingen skrapa, utan bara sprayar ättikan på ytan, torkar med en fuktig trasa och till sist med torr mikrofiberduk. Lätt som en plätt och fungerar finemang, inga ränder eller märken blir kvar!

Det andra tipset – som faktiskt är nytt är ”BIKARBONATPASTA”. Det går bra att gnugga rent i kakelfogar och skor, ja det finns många sätt även här men nu får ni några tips, skall testa lite mer senare. Här har vi några par skor som fick sig en bikarbonatpastabehandling. Men vad behövs då till denna blandning? Inget mer än: 1 dl vatten och 2 dl bikarbonat och förvaring med ett tättslutande lock. Inte så svårt eller hur? Därtill en gammal tandborste (eller motsvarande) att gnugga med.

Först lägger jag med fingret ut pastan och låter den verka cirka 15 minuter, sen gnuggar jag och sist använder jag en fuktig trasa. Fungerade riktigt bra och först och främst – ekologiskt, inga äckliga starka produkter och det går enkelt.

Här i första bilden har jag ena skon som jag inte använt blandningen på, speciellt plastdelar fungerar detta bra på. Blandningen håller länge och blir den lite torr så lägger man in lite vatten (behövs inte mycket). Ni som har skor som luktar illa – lägg in dit lite bikarbonat som pulver, det lär också dra in lukten i sig om man lämnar den där övernatten.

På detta sätt kan man lätt fräscha upp skor som man redan lagt åt sidan med tanke de är ”för slitna”.

Hoppas någon har nytta av dessa tips, fördelen är att produkterna finns ofta hemma och är billiga att köpa från butiken.

Semester i Kyrkslätt – dag 5

Här i ”hemknutarna” har vi fått många trevliga caféer att besöka. Dag 5 styrde vi kosan mot Wohls gård och dess utbud. Vi inledde med att äta i Mitis café som har sommarcafé , hon har fått en massa beröm då jag läst olika recensioner och vi blev inte besvikna. Personalen var väldigt vänliga och barnasinnade, och kollade redan på förväg om barnen gillade köttbullarna (som var supergoda, lite orientalisk smak) så de hade möjlighet att ändra sig om de så ville. Min äldsta dotter sa hon aldrig ätit godare bullar, så det får vara en tillräcklig god recension för er andra 🙂 Portionerna var just lagom, ofta får jag så dåligt samvete då det blir massa mat över men dessa var väl måttade och priset hyggligt. Vi satt utomhus men det fanns också ett gammalt stall med ”mysbelysning” om vädret hade varit sämre.

Helt vid änden av vårt bort började sedan Wohls naturstig och parkskog – i väldigt lagom längd: cirka 500 meter så man kunde väl gå med en 3-åring med sig (här går det inte att ha vagn med sig).

Längs med rutten fanns det info om området eller de olika träd/naturfenomen som fanns att skåda. Tog inte riktigt bild av alla men här följer nu bilder och lite text så ni kan se själva. Men rekommenderar att själv ta promenaden, häftig stig med stor variation. Stigen slutar ju sådär lämpligt vid Wohls café och Wohlsviken (som är en del av sjön Humaljärvi).

Efter denna lagom långa väg i hettan blev det dags för efterrätt till otroligt fina vyer.

Wohls gård har genomgått under årens lopp en stor ansiktslyftning och nuförtiden kan man även boka både herrgård och gamla häststallet till egna evenemang. Allt ni vill veta om Wohls hittar ni på länken här under. Kolla dessutom in alla dessa fina gamla ekar och omgivning. Som att ta ett steg bak i tiden.

Semester i Kyrkslätt – dag 4

Vi har ju både hönor, tupp och kaniner hemma men ändå är det nog lite extra att få fara till en riktig smådjursgård. Denna gång blev det Rehndal – ett ställe vi nog besökt nästan varje år och där man får klappa får och ponnyn.

En familj på 5 personer kostar 40 euro (annars 10e/pers för alla över 2 år). Hit kan medtagas egen matsäck, men finns även en liten kiosk för det mest nödvändiga. Jag är glad Rehndal kunnat fortgå trots olika ägarbyten pga. mer och mindre tragiska orsaker. Här finns gott om utrymme och speciellt för de yngre modell coolare lekpark.

Vet inte hur det är mer er, men varje gång jag ser alpackorna tänker jag på Star Wars. Ni som förstår, förstår 🙂 Likaså är det nog djur som gärna får hållas på ett gott avstånd, för ser framför mig annars hur spottet flyger. Men roliga djur! Det finns många djur som väcker skratt och förundran i Rehndal, så det är absolut värt ett besök. Så packa med en egen liten matsäck och gå och titta omkring på området i lugn och ro – här finns inte någon stress i luften.