Trädgård, barn, natur och politik
I år känns det som jag kom igång senare än vanligt – men kan ju förstås bero på att jag i år jobbade ända in i juni (i fjol studerade jag ju hela året och var ledig från slutet av april) och vädret var betydligt kallare så trädgårdsarbete lockade inte lika mycket..
Det första jag tog itu med var mina ”blomkrukor” som behövde putsas – som ni ser är det bilringar som inte mer används som jag hittat bättre användning för. Tyvärr flagnar ju färgen efter en vinter men det är rätt lätt att måla om och inte alls så tidskrävande. De större hjulen söker ännu sin plats – tanken är att de kommer att komma vid roten av äppel- och plommonträden men måste förbereda marken först genom dukar och sand. Men uppe till höger ser ni lite hur jag tänkt. Det skall även komma en gång där förbi från dörren till hönshuset.
Men dessa mindre ringar är bra till blomkrukor och bildar enligt mig en riktigt trevlig liten helhet med mina favoritfärger.
Även höns/kaninburarna var i rätt dåligt skick efter förra året (taket var ju något konstigt material som kom med i paketet och det rekommenderas hållas under tak/i skydd för regn). Jag hade ju dem och stå ute i regn och rusk och resultatet blev ju även därefter. Här ovan ser ni först mina egna försök till restaurering – var så ivrig så jag bara slog på plankorna och tänkte man sedan tar med el-sågen men sen fick nog pappa komma och hjälpa med cirkelsågen. Hans resultat ser ni nedan, betydligt bättre resultat men kanske jag också lär mig någon vacker dag..Det fick även bli rött tak – i samma linje som större hönshuset och vårt egna hus.
Det där när man får måla raka ”rör” och utan några större krumeluxer tycker jag om! Då går det snabbt 🙂
Det är konstigt hur stor skillnad det är då man ”markerar” och fixar kanter i en rabatt – innan såg det ut som jag bara lassat av mylla i en hög men med lite stenar så blev det vips som en riktig blomrabatt. Det här var en riktig styrketräning eftersom jag var tvungen att gå upp och ner för en backe efter alla stenar.
Köpte några grodor av grannen som jag tyckte passade väl in att sitta med i rabatten..kwak Kwak!
Lastpallar är ju en annan sak man kan använda till en massa olika roliga projekt. Barnen gillar ju också att måla så det var inte så svårt att få hjälp med detta. Nästa år tror jag att det blir att pröva på att göra en soffa av lastpallar.
Sen till mitt mirakelmedel och soda som kan nästan rengöra allt! Om man har smutsiga textiler som blivit ute kan man pröva detta: Häll soda över fläckarna, och spraya på en blandning som innehåller 3 dl vatten och 2 dl ättika (10%) + 5 droppar Fairy och låt verka en stund. Gnugga eller kör med stark vattenstråle och sen solljus som bleker/fixar resten. Så gott som ny efter det – åtminstone för en stund 🙂
Årets ”trädgårdslounge” blev i år och se ut såhär. Soffan jag hade i fjol fick stanna kvar på bakterrassen och det blev ett litet bo samt blommor istället i trädgården. De två större bilhjulen har ännu utrymme för blommor eller annat kul – får se vad det blir.
Tomaterna och gurkorna växer så det knakar. Tiden mellan bilderna är 3 veckor och idag har jag knutit fast växterna i växthusets tak för att de inte skall falla. Längst till höger prövar jag i en säck med mandarin och paprika – får se hur de tar sig..
I år har jag (eller rättare sagt min far) satt upp staket så att hararna inte skall äta upp fler äppelträd eller plantor, därför har jag äntligen en egen roseningång till trädgården. Rosorna dock plast men får se om jag något år lyckas få något äkta att växa runt rosenbågen. Givetvis plantor och blomkrukor i mina favoritfärger.
Årets hönor har lite ändrat sen ifjol men tuppen Nemo är densamma. De bruna hönsen brukar vara minst, men som ni ser ovan så en morgon var den ovanligt stor och svaret kom då jag kläckte äggen i stekpannan – där inne fanns ju två äggulor! Kaninerna Morot och Stina kommer bra överens med hönorna och alla gillar de gräs och hönsmat 🙂 Hönorna heter Chicaletta (vita), Daisy (bruna) och Chicken Nugget (ljusbruna).
Årets nyhet är väl att jag underhjälpt mitt minne med laminerade lappar vad jag odlat i alla lådor – tänker varje år jag nog minns men sen ändå blandar jag. Under våren köpte jag lite mer havtorn (havtornsknuten uppe till vänster), bärbuskar, körsbär och äppelträd.
Visst är våren/sommaren underbar! Allt har tagit sig bra an i år, men mest förvånad är jag över antalet plommon som ser ut att komma (så länge nu inte fåglarna tar dem..).
Bakterrassen har fått liten terrassmatta och attiraljer från Rusta – soffan och stolarna hade jag ifjol i trädgårdsloungen men i år får de hållas här – hit når kvällssolen och här brukar jag sitta sena sommarkvällar då värmen är på topp 🙂
Ifall ni trodde det tog slut här så tji fick ni – här ser ni vad jag sysslar med för tillfället. Dörren och det gråa har tidigare varit brunt, har nu dragit två gånger på med grått och sen putsat bort allt gammalt/flagnande från de vita spjälarna. Nu väntar då finslipet, det där målande jag nog faktiskt inte gillar för det testar på mina nerver då man måste få allt vitt där emellan och inte sen klotta ner det gråa (vilket betyder jag måste tejpa in en massa). Får se hur det slutar..
Hej igen! Jag kan väl inte göra annat än konstatera att bloggskrivande tyvärr prioriteras rätt långt ner i listan för en trebarnsmamma med både lärarjobb, eget företagande och politik. Nu är det dock sommarlov så skall lite skärpa mig för nu har jag mer tid och har små projekt jag gärna delar med mig från trädgården. MEN innan dess lite politik – eller jag ser det mer som en liten möjlig inblick i hur framtiden Kyrkslätt kan se ut. Närmare bestämt centrum som jag klagat på ända sedan jag gick på gatorna där under högstadie- och gymnasietiden. Gymnasiecampuset är på kommande och Fyyri har gjort entré sedan dess (utsidan må dela åsikter men personligen gillar jag otroligt mycket insidan och den positiva publicitet den medfört Kyrkslätt).
På torsdag är det ”säsongens” sista möte i samhällstekniska nämnden och en av punkterna som behandlas är ”detaljplanen för Stallbacken”. Det vill säga centrums centrum. Jag lägger länken till allt material i slutet, dock på finska för av någon orsak finns inte bilagorna i den svenskspråkiga versionen..
Det du ser som svartvitt kryss är tänkte torgområdet. Kyrkan ser du utanför detaljplanen till höger som ett kryss. Fyyri är utanför och ligger till höger om 199AK. LPA är tänkt som parkering. Övriga förkortningar hittar ni inne i dokumentet.
Något mot den här stilen är det tänkt – moderna och förhoppningsvis även höghus med färg på utsidan (personligen är jag väldigt anti-vit/grå). Det delar säkerligen åsikter men samtidigt är nog allt bättre än det sorgmod jag känner och ser då jag tittar omkring mig i centrum av Kyrkslätt i dags dato. Jag går inte in på nu alla detaljer här utan finns det en gnutta intresse av detta så läs beredningen som är omfattande och bra (länk kommer nedan).
Som historiker uppskattar jag dylika bilder. Titta här hur centrum utvecklats – allt från slutet av fortsättningskriget fram till 2017 (mycket har väl inte skett sen dess..).
Men en sak som de flesta kritiserat tidigare – att vi inte har affärscentrum eller små butiker där man kan ex sitta över en kopp kaffe eller äta gott. Här ser ni med blått det som är tänkt som affärsutrymme och hoppas innerligt vi kan locka egenföretagare från många olika nischer och branscher så vi åter får ett levande centrum.
Vad tänker du? Du får gärna vara i kontakt med mig på Josephine.frimodig@kirkkonummi.fi.
Här är länken till den finskspråkiga beredningen (med bilagor)
Här är länken till svenskspråkiga beredningen (utan bilagor)
http://kirkkonummise.oncloudos.com/cgi/DREQUEST.PHP?page=meetingitem&id=20221137-3
PS: Finns en massa intressant att läsa om hur centrum av Kyrkslätt skall se ut även utanför stadskärnan. Gick faktiskt på en stadspromenad i framtidens Kyrkslätt med elever under gymnastiklektionen – allt från kommande skateramper och gymnasiecampus. Vill du veta mer eller hjälp med att hitta de rätta dokumenten – du vet vem du skall kontakta 😉
Under hösten gjorde jag även en intervju till ”Läraren” eftersom jag förutom mitt kommunala uppdrag även är till yrket lärare. Jag har dubbelbehörighet både som ämneslärare inom historia och samhällslära samt klasslärare. Här kan du läsa lite om mina tankar gällande undervisning, politik och kort hur det kom sig jag snubblade in på politiska banan..
Kanske en liten årssummering är på sin plats. Den 30.8.2021 hade jag första kommunfullmäktigemötet och sedan har det varit cirka 2 möten i månaden, ibland även fler då jag några gånger fått vara inhoppande gäst i styrelsen där jag även är suppleant. Jag är tacksam för all hjälp och stöd jag fått under vägen, samt väldigt tacksam för att vi fått en så bra grupp i samhällstekniska nämnden. Jag är inte (ännu) riktigt den mest pratsamma politikern, men ju mer tiden gått och jag lärt mig hur allt fungerar har även tröskeln att uttala mig minskat. Det tar sin tid att lära sig alla finska begrepp, då det ju ändå främst går på finska så en rejäl språkdusch har jag fått därtill. Inte så att jag kan allt perfekt ännu heller, nej, det är nog en inlärningskurva som går framåt och uppåt men som jag knappt tänker mig någonsin kommer vara helt 100 % för alltid finns det mer att lära sig och bygga upp sin kunskap på. Om inte ni tror mig kan jag skicka några stadgan åt er så förstår ni vad jag menar 😉
Här kommer nu ändå lite plock från några nämndemöten där jag lagt in några klämmar, lite tankar och träffar utanför officiella möten, där också tack till Kimmen och Jenny för att ha stött och korrigerat med både det ena och andra!
Här är inlägget från Facebook gällande SHT-nämndens möte 29.9
Den 29.9 var senaste möte för samhällstekniska nämnden. Jag lägger in protokollet i kommentarerna. Jag kom själv med ett ändringsförslag gällande trafiksäkerhetens budgetförslag – två år sedan låg den på 80.000 och nu var förslaget 30.000e för år 2022. Det känns hemskt att se på alla siffror som nästan alla halverats pga. det ekonomiska läget men tyckte personligen trafiksäkerheten inte kan rubbas ännu mer, utan föreslog en ändring där att den hålls på samma nivå som 2021, dvs. 40.000. Förhoppningsvis får vi igång alla skolbyggen, som jag nog tror delvis kommer betala sig tillbaka genom inflyttning, men även att planläggningen går framåt så vi får nya bosättningsområden som i sin tur genererar skatteintäkter mm. Kanske inte så svartvitt men åtminstone i hopp om detta och en ljusare framtid ekonomiskt sätt. Personligen har tiden i samhällstekniska nämnden hittills präglats av samförstånd, god diskussionsanda och ömsesidig respekt. Det har varit roligt att kunna diskutera utan skärmar! (ping Jenny Snellman och Kim Liljequist)Sen kan tilläggas protokollet legat framme redan över en vecka men denna mamma har riktigt fått känna på livets ekorrhjul då man inte kan hinna med allt på en gång då både nytt jobb, barns hobbyn, egna familjeföretaget och kommunala uppdrag som kräver en hel del att läsa in på. Men jag kan alltid uppmuntra er att kolla på kommunens hemsidor – där kommer allt upp i tid
Sen har det blivit även några dagars fullmäktigeseminarium som också var väldigt givande – samt skönt avbrott då koronaläget ändå möjliggjorde detta och att man fick mat serverat till sig istället för att själv alltid stå vid spisen – det är såna där små saker som gör en guldkant på vardagen – samt att man fått träffa en hel drös med härliga, intressanta och spännande människor. Alltid kan jag inte säga jag håller med i vad som sägs eller instämma i uttalanden som jag hör – men så har det ju alltid varit och kommer alltid att vara. Vad härligt ändå vi bor i ett demokratiskt land där det finns partier med olika åsikter och alla väljer vilket står dem närmast.
Att jag är lärare och vistas en hel del i skola känner ni säkert till, men även inom politiken har jag fått gå kvällsskola. Kan sägas den skiljer sig ju nog en hel del från den skol-verklighet jag känner till men idén var densamma: att lära sig något nytt, bli undervisad och växa på sin kunskap. Här ett litet utdrag ur den:
Idag är det kvällsskola för styrelsen och samhällstekniska nämnden. På agendan har vi diskussion om olika detaljplaner (se bild) i framtidens Kyrkslätt. Intressanta och spännande lösningar på kommande och de som önskat förnyat centrum lär inte bli besvikna. Dock tar ju förverkligandet från plan till verklighet en tid så visst tålamod måste man ha Här ser ni även oss representater för SFP i samhällstekniska nämnden – undertecknad Jenny Snellman och Kim Liljequist som flyger förbi.
Sen kommer vi till följande kläm som ligger nära hjärtat – vägarnas skick här i mina hemknutar, närmare bestämt Kylmälävägen. Det här med mig och NTM-centralen kommer få ett helt eget inlägg då jag har både ris och ros att ta upp där. Men nu till mötet 28.10:
Den 28.10 var senaste möte för samhällstekniska nämnden. Nu finns protokollet att läsa. Jag lade själv in ett tillägg till utlåtandet som går till NTM-centralen över väghållningen och trafiken 2022-25 gällande Kylmälävägen som absolut behöver åtgärdas. Det kommer krävas en hel del jobb och arbete för att NTM (som sköter denna väg) skall börja åtgärda såväl Kylmälä- som Sjökullavägen men vi kan alla hjälpas åt. Anmäl till https://liikenne.palautevayla.fi/feedback om det uppstått gropar, hinder eller annat som äventyrar säkerheten på NTM-centralens vägar.På agendan fanns även Kantviks delgeneralplan, Siikajärvi Norra- och idrottsparkens detaljplan.
Sen har det varit en hel del snack om hur parkeringsövervakningen skall skötas i Kyrkslätt. De facto finns det ju ingen nu. Eftersom alla pengar ligger under sten för tillfället försöker man utreda hur man bäst kunde göra detta så kostnadseffektivt som möjligt – dock finns det ju de som tycker vi inte behöver ha övervakning, medan det finns de som tycker vi skall ha övervakning. Här var nu en liten kläm från min sida att undersöka huruvida man kunde göra som Grankulla. Här fick jag tips att vara i kontakt med Grankulla och kolla med dem hur det gått.
Utdrag ur Facebook 18.11.2021
Här har ni protokollet från senaste mötet i samhällstekniska nämnden, där största intresset från allmänhetens sida var Kyrkslätts kommuns parkeringsutredning. Jag lade där in en kläm efter att ha varit i kontakt med Grankulla över deras parkeringsarrangemang. Det var ett givande och konstruktivt möte. Läs gärna protokollen, man lär sig mycket om sin hemkommun! (där går ju att välja den punkt man personligen mest är intresserad av…)
Här var nu ett axplock av hösten men jag uppmuntrar (försöker låta bli att uppmana) att gå in på sidan HÄR var ni alltid kan se alla protokoll från alla möten – man lär sig mycket och får betydligt bättre koll på vad som försiggår i kommunen. Såhär kan föredragningslistorna/protokollen se ut, för att ta ett exempel. Ni behöver ju inte läsa allt utan kolla upp vad som intresserar!
Extra stort tack ännu till Jenny och Kimmen! Likaså till mina föräldrar som hjälpt till med barnen då jag haft långa möten (SHT-nämndens mötens genomsnitt ligger säkert kring 5h :D) om kvällarna/nätterna, samt mamma för att ha designat fina örhängen så det inte går att ta miste om till vilket ”läger” jag hör ❤
Sist men inte minst – största tacket till ER som röstat på mig, det har varit en omtumlande, lärorik och härlig höst/vinter men jag hade aldrig fått uppleva detta utan er. Är det något som dyker upp på agendan som ligger nära ert hjärta, tag kontakt och berätta/förklara/lär, ni når mig bäst på josephine.frimodig@kirkkonummi.fi
HA ETT RIKTIGT GOTT NYTT ÅR!
Såhär efter sommaren är det dags att städa upp sommarkläder och ta fram höstplaggen. Kepsar har en tendens att bli formade om och inte riktigt gilla tvättmaskiner (inte åtminstone min). Därför tar jag och kastas kepsarna i diskmaskinen och kör med hög värme – vips så är de rena igen OCH har hållit sin ursprungliga form.
Tänkte kort skriva och höra av mig, märker det gått en tid sen sist. Har återgått till jobb igen efter mamma- och studieledigheter så det är full rulle att lära sig nya rutiner i vardagen. Om en vecka börjar även allvaret inom kommunalpolitiken då jag skall på det första fullmäktigemötet! Spännande..då blir även nämndernas fördelning klar så då återkommer jag med vilken nämnd jag kommer sitta i. Men ville bara titta in och säga ”Hej” – gör ett längre inlägg här inom kort med både politik och renoveringar som skett här hemma senaste månaden.
Det finns en liten ”hemlig” plats här i mina hemknutar jag vill dela med mig. Själv noterade jag den förra hösten, då jag tittade närmare på appen jag nyss hade laddat ner. Denna del jag nu visar er är ett litet utdrag ur en naturdagbok som hörde till kursen ”naturvetenskapens didaktik”, som ingick i min klasslärarbehörighet. Det var en häftig känsla då vi nådde fram, mitt i skogen en stor våtmark så tyst och fridfullt..för er som blev intresserade närmare av denna våtmark så är det alltså ”Myllärinniityn kosteikko” det är frågan om.
En vacker sommardag styrde vi kosan söderut, närmare bestämt Porkala. Jag står för att ärlighet varar längst och i detta fall tänker jag våga berätta att det här var första gången jag någonsin varit i Porkala. Har inte haft vänner eller bekanta där att besöka och då jag var yngre var det inte i mitt intresse ännu att vandra i naturen eller utforska egna hemkommunen..men bättre sent än aldrig. Nu är barnen såpass stora så jag har tid och möjlighet att åka med dem och faktiskt ha tid att se sig omkring, inte bara springa efter barnen och se vad de håller på med. Jag har ofta klagat på vägarna här uppe i norr men oj så vägen också längst söderut var ”kringelikrok” – men vilka vyer! Det känns faktiskt en stor skillnad mellan söder och norr, söderut tycker jag finns mycket mer större arealer och åkrar man åker igenom samt en massa gamla hus och större byggnader man egentligen borde stanna och titta närmare på. Som ni märker är Kyrkslätt stor kommun i den bemärkelsen det tar för mig från hemmet i Evitskog ner till Porkala tar cirka 45 minuter, till Veikkola skulle det ta 1h!
Jag har ju sett Porkala marin i vänners flöden på FB men äntligen fick man se den live själv också. Väldigt mysig liten plats där man uttryckligen nästan kan sitta på vatten – flickorna gnuggade ögonen några gånger då de såg ut som om människor satt ovanpå vattnet och åt. Där gäller det för servitörerna att ha koll på balansen 🙂
Roligt med en liten butik med det allra viktigaste – glass! Ingen skillnad var man än är så är det glass som ligger på nummer ett för mina barn. Flickorna tyckte också det var mysigt och fint – medan minstingen mest blev tagen om han såg en stor båt, gräsklippare eller något annat motorfordon.
Nästa gång skall vi ha lite bättre med tid och utrustning så vi även kan kolla in naturen lite närmare, men det här var en bra inkörsport så vi vet vad som väntar!