Det där med att putsa grill

Det finns några hemsysslor som kommer längst ner på listan av saker jag drar mig från att göra och slarvar med – att reda upp byk och sedan att putsa grillen. Dessvärre hade jag glömt putsa grillen ifjol höstas och ni vet ju vad det innebär. Inte alls en rolig överraskning då jag skulle säsongsöppna grillningen. Nu glömde jag ta helt den första värsta bilden före sprayandet, men ni kan säkert föreställa er.

Eftersom jag redan innan prövat mirakelsprayet med ättikan på att få bort mögelfläckar från trä tänkte jag testa även här. Hör och häpna – lätt som en plätt. Inga äckliga konstgjorda kemikalier utan bara ättika, vatten och lite diskmedel gjorde susen. I vanliga fall får man gnugga rätt rejält och ändå blir flottet kvar, men detta tog igen en väldigt kort stund och jag kunde nöjd avsluta projektet och äta grillmat igen!

Men nu är frågan – var hittar jag ett mirakelmedel (android?) som kan fixa byket och sortera i rätt hög, vika och lägga in i klädskåpen…? 😉

TUSEN TACK!

Överväldigad av er alla. TUSEN TACK FÖR ERT FÖRTROENDE. Om ni vill följa min resa i fullmäktige följ Josephine Frimodig – SFP Kyrkslätt eller här på bloggen och var i kontakt med önskemål/frågor med låg tröskel! Att få 133 röster var över all förväntan, jag föll ju nästan från stolen då resultaten kom in! Nu gäller det att sätta sig in i allt praktiskt och följa med hur allt går till – likaså skall ni minnas att på riktigt vara i kontakt med mig för det är viktigt jag vet vad det finns för önskemål och tankar bland er alla.

Kuckelikuu – nu är de här!

Äntligen kom våra sommarhöns! Nu var allt klart i inhägnaden och nu har vi då tre höns och en Tupp. Mina flickor fick ensamrätt att välja namn och tuppen fick heta Nemo, medan hönsen blev Chicaletta, Daisy och Lulu. Chicaletta kommer från serien ”ryhmä Hau” som var/är pop bland barnen, var det fanns en höna med det namnet. Redan på färden kom ett ägg – inte illa jobbat! Prick klockan 7 nästa morgon hördes ”Kuckelikuu” från Nemo – undrar vad grannarna tänkte..lyckligtvis höll han inte på länge, det är en snäll tupp (tack och lov).

I övermorgon är det ju kommunalval – men nu tänker jag inte gå in på politik utan de som vill kan läsa allt jag skrivit och tänkt om mina värderingar. Det har varit intensivt och rolig tid, ännu imorgon lite kampanjarbete på fältet men sen blir det en spännande söndag med valvaka här hemma, tillsammans med barnen.

Mamma vet bäst

Ni vet kanske jag sagt några gånger ”man lär sig så länge man lever”. Nåväl, nu skall ni få ett praktiskt exempel från mitt liv. Några år sedan fick jag ett äppelträd till min födelsedag av min mamma och pappa. Då sade mamma att se nu till att du sen skyddar trädet, annars äter hararna/hjortarna upp trädet. Ni ser ju här nedan hur det gick..

Äh tänkte jag – jag lägger en litet nät där som skydd, det räcker säkert. Ni som kan det här vet ju redan slutresultatet. Snön kommer, djuren tassar fram och ett ynkligt litet nät kring halva nedre stammen hjälper ingenting. Jag är som ni ser ingen som är född med gröna fingrar men jag lär mig! Nu tusan pinnar har jag köpt ett äppelträd och det skall inte något djur äta på.

Det kommer att komma 1,5 m nät kring denna trädgård till hösten (hela vägen runt) men tills dess är nu pålar satta så trädet växer rakt (vilket jag struntat i tidigare) och näten ordentligt fixade.

Ja – alltså detta träd köpte jag för att jag fyllde år. Hela 37 år i glaset (ja – inte ids jag hymla med ålder inte) och dagen innan fick jag dessutom vaccinet med stort V! Äntligen. Så här lite bilder av ett alldeles härligt födelsedagsfirande med brunsch, trädgårdshäng och passliga gåvor. Tack till alla som kom ihåg mig, det värmer alltid lika mycket i mitt hjärta.

Sänk inte timresursen!

På fredag kom en väldigt positiv nyhet från Svenska Kulturfonden. Svenskfinlands lärare fick 30 000 euro för sina insatser under coronapandemin. Väldigt fint och välförtjänt. Däremot hann jag inte glädjas länge förrän det plingade i min telefon och en annan nyhet från FSL dök upp. Något som verkligen inte kommer att göra dessa lärares tillvaro eller vardag bättre på något sätt. Tycker det är tråkigt att vara sån ”grinch” ibland och lyfta upp negativt – men annars är det så lätt det går förbi det rosa skimret som syns utåt.

Kan ni tänka er att nästan 40 % av de i undersökningen undersökta kommunerna sänker sin timresurs i skolorna? Det pratas mycket om timresurser till höger och vänster – något för mig är rätt bekant och inget nytt men någon kanske tänker helt konkret ”vad innebär då timresurs”? Jo

Med andra ord, om man sänker timresursen leder det till att ex. grupperna blir större i skolorna. Jag har valt ut här de som jag anser mest relevanta i artikeln och undersökningen den baserar sig på. Kyrkslätt dyker inte upp som särskilt exempel och jag hoppas verkligen undervisningen får en tilläggsbudget, speciellt med tanke på utmaningarna som väntar efter all distansundervisning.

Som lärare och mamma blir jag så rosenrasande då man inte inser hur viktigt det är att ex. gruppstorlekar inte blir för stora. Då jag gick i högstadiet var gruppstorlekarna cirka 15-16 per klass, något som nästan känns som en dröm i dessa dagar. Men alla grupper som går över 20 är faktiskt utmanande för vilken pedagog som helst, det går helt enkelt inte att ge tid åt eleverna så mycket som de skulle behöva. Ni ser ju här ovan där det finns ex på åk 3 som undervisas i finska (3-4h/vecka beroende på kommun). Om man därtill också vill integrera alla barn med specialbehov i vanlig klass med 20+ elever undrar jag nog hur beslutsfattare tänkt man skall räcka till?

Detta inlägg fick gro i några dagar men då jag inte sett någonting om denna nedslående trend i kommunerna vill jag lyfta fram den och hoppas någon annan också reagerar och sprider ordet, för jag vill tro på folkets makt och beslutsfattarnas sunda förnuft om de har tydliga siffror och besked framför sig.

Vill ni själva läsa artikeln och undersökningen tar ni och klickar här nedan (Vilket jag starkt rekommenderar, historiker som jag är så gäller det att ha koll på sin källkritik..)

Valvideo – kommunalval 2021

En liten hälsning från mig till dig. Kan även kallas min version av ”valvideo” 😊 Kom ihåg att rösta!

DIY: Från hund- till hönskoja

För ett tag sedan fick vi en gammal hundkoja, tung som gatan. Som tur har man släktingar som ställer upp med både släp och traktor – så vi fick den förflyttad några kilometer. Det är alltid roligt med projekt och här nedan ser ni utgångsläget då vi fick den till backen.

Sedan blev det staket, för hit skall förutom höns också komma våra två kaniner, så det måste finnas en inhägnad. Jag och pappa hade bra samarbete och fick upp på en halv dag denna del, ännu är 1/3 ogjord eftersom vi skall ha täckdikning här hemma runt huset så måste den ännu vara ogjord så grävmaskinen kan åka där..

Ni har varit en del som redan tagit del av mitt ”mögelputs” inlägg men här nedan kan ni ännu se före och efter att jag använt mirakelsprayet som tar bort mögel hux flux (tog uttryckligen 5 min)

Min pappa kan allt! Vill man ha ett fönster – ett fönster it is! Bra teamarbete – jag planerade och sade hur det skall se ut, han gör det och sedan målar jag och trixar så det ser bra ut.

Det är ju så roligt att måla! Men ack att jag ALLTID glömmer att sätta handskar på (är väl för ivrig så det glöms bort). I flera dagar har man sen målfärg på händerna..Det gäller ju att ha samma färg på kojan som egna huset.

Hade köpt några små färdiga höns- och kaninburar innan, men ville som sagt ha en stor och rejäl koja – said and done. Denna hålls nog i ur och skur. Är jättenöjd över slutresultatet och nu skall det ännu införskaffas sista grejerna innan vi får hönor hit och jag tar ut kaninerna på sommarbete.

Finns det något bättre än före/efter bilder?

Världens bästa mögelputs!

Om ni trodde förra städtipset var bra är det inget emot detta! Alltså alla mögelputs – släng er i väggen! Har prövat både det ena och det andra men inget vinner detta. Har ni möblemang som stått ute, eller terass som fått lite mögelfläckar så tag fram samma mirakelblandning med ättikan som jag delade i inlägget om fönsterputs (det ni ser jag håller på med är en ”liten” uppdatering av hundkoja till boende för några hönor..men mer om det senare)

Förutom blandningen tar ni fram en hink med vatten och en grov borste. Det ni nu ser före/efter tog uttryckligen 5 min (!!) att fixa. Otroligt tillfredsställande känsla av att få bort smuts så enkelt och bra – hade aldrig förstått man kunde få bort mögel och smuts såhär enkelt. Tipset från samma ”ekotipset” på Instagram. Drag med pilen ovanför bilden så får ni enkelt före/efter bilden.

För att i nu ännu skall ta mitt ord så tog jag video så ni får se uttryckligen hur snabbt det går. Bara sprutar med ättikan mot bräderna, genast skurande med vatten och ytan är ren.

Eurovision i mitt hjärta

En sak man kan vara säker om då det gäller mig – Eurovisionen är helig mark. Eurovisionen är musikevenemanget som följt med mig ända sen jag var en liten flicka och jag såg Carola vinna Eurovisionen. Sen dess har min familj och vänner fått dras med att jag är den där jobbiga typen som har lappar som alla måste fylla i där man plikttroget ger bidragen vitsord mellan 4 och 10. Många år var jag övertygad om att Finland inte någonsin kommer att vinna, men sen kom Lordi. Tur det för vet ni vad? Då behövdes en hel hop med frivilliga funktionärer så allt skulle gå ihop – och jag lyckades få en av de eftertraktade platserna. Synd jag inte har ansökningsbrevet kvar, hade varit roligt att se hur jag övertygade dem. Året var 2007 och jag blev utdelad en plats på flygfältet där jag ingick i en välkomstkommitté till alla artister och turister som kom till Finland – riktig jackpot! Speciellt då man fick bild och prat med de söta spanska killarna det året 😉

Under senaste år kanske det blivit lite lugnare då Eurovisionen kommer, delvis har man som småbarnsförälder inte kunnat ställa till med större fester men jag har aldrig missat en final så långt jag kommer ihåg. Ibland har jag varit tvungen att erkänna det varit svårt att hållas vaken då det håller på till 1.30 men det finns ju väckarklockor man kan ställa in.

Idag är det då alltså Eurovisionsdags – final, men med lite annorlunda tvist tack vare covid-19. Det är riktigt konstigt att se 3500 människor i publiken som hurrar och ropar – så snabbt ändrar hjärnan på sina vanor. Får se hur länge det tar före man vågar/kan gå på större konserter.

Men min vana trogen så har jag valt ut tre favoriter i tävlingen:

  • Frankrikes ballad, som är så klassisk den bara kan bli. Tilltalar mig starkt.
  • Sveriges Tusse. Tyckte om honom redan då han vann Idol och han har en otrolig karisma
  • Italien – snäppet vassare ändå än Finlands rock (som vi inte alls behöver skämmas för!)
Foto av Sebastian Ervi pu00e5 Pexels.com

Eloge till daghemsverksamheten

Jag hade som ung alltid en idealbild hur jag skulle bli den där mamman som alltid är med och leker kurragömma med sina barn, spelar spel, lägger pussel och bakar bulla. Så blev det ju inte riktigt – istället tror jag mina barn mera ser mig laga mat, dammsuga, tvätta byk, bädda sängar, reda upp byk (alltså det värsta som finns!), städa rum, kök, kaninburar..ja – ni känner kanske igen er. Ibland skulle jag vilja ha mer tid, eller tja, kanske jag lite ljuger här för att få det att låta bättre – kanske jag bara ibland bara borde låta saker och ting vara smutsigt eller strunta i byket men det är lättare sagt än gjort. Men det jag vill komma till – jag är så glad i hjärtat när jag tittar i min pojkes ”peda.net” (digital portfolio dit bilder och text läggs in vad de har gjort, både som grupp och individuella bilder av sonen. Istället för en mapp man fått tidigare i slutet av läsåret) och ser hur han gör allt i dagis som jag önskar jag hade tid med i större grad.

Bra att jag inte får tårar i ögat varje gång jag ser på den mångsidiga, pedagogiska och stimulerande verksamheten de gör. Här satsas på Mulle-verksamhet, kombination av rörelse-lek och rörelse utomhus, känslor och empati. Min son lär sig om allt tänkbart i naturen, han lär sig sortera, han lär sig baka, han lär sig motorik och dans…ja, till och med hamra och såga i slöjdsalen! Listan kunde göras oändligt längre men bilderna här pratar ju även för sig själv. Jag är ju pedagog själv i den bemärkelsen att jag är behörig ämneslärare och även sedan i våras klasslärare och vet inte hur man kunde överträffa det jag ser och hör dem göra. Den glädjen som jag ser i min sons ögon både på fotografier och då han berättar vad han gör får mig glad ända in i ryggmärgen. Det skulle inte gå heller utan de två som sköter denna grupp med skratt, glädje och positiv atmosfär – något man känner av så fort dörren öppnas.

Jag hoppas och tror att andra daghem har lika bra verksamhet, men just idag vill jag skryta och lyfta upp vårt daghem för det är de värda. Tycker själv man glömmer bort ibland det värdefulla daghemmen gör, den fina småbarnspedagogiken som börjar redan långt innan barnen kommer till skolan. Det är en viktig grund som läggs inför kommande år (tänk så många timmar de är i daghem, då vi jobbar!) Det är tyvärr lite så att det är lätt skällorna som hörs först i sociala medier/samhället överlag men jag önskar vi alla också skall minnas säga då vi är tacksamma. Med ett enkelt ”tack” kommer man långt med i livet – det står jag fast vid.

Så tack Nina och Linda, samt alla andra som gör så alla hjul rullar så bra. Skulle ge er det största diplom eller bonus som finns om jag kunde!