Josephines mix av
Trädgård, barn, natur och politik
Eurovision i mitt hjärta
En sak man kan vara säker om då det gäller mig – Eurovisionen är helig mark. Eurovisionen är musikevenemanget som följt med mig ända sen jag var en liten flicka och jag såg Carola vinna Eurovisionen. Sen dess har min familj och vänner fått dras med att jag är den där jobbiga typen som har lappar som alla måste fylla i där man plikttroget ger bidragen vitsord mellan 4 och 10. Många år var jag övertygad om att Finland inte någonsin kommer att vinna, men sen kom Lordi. Tur det för vet ni vad? Då behövdes en hel hop med frivilliga funktionärer så allt skulle gå ihop – och jag lyckades få en av de eftertraktade platserna. Synd jag inte har ansökningsbrevet kvar, hade varit roligt att se hur jag övertygade dem. Året var 2007 och jag blev utdelad en plats på flygfältet där jag ingick i en välkomstkommitté till alla artister och turister som kom till Finland – riktig jackpot! Speciellt då man fick bild och prat med de söta spanska killarna det året 😉
Under senaste år kanske det blivit lite lugnare då Eurovisionen kommer, delvis har man som småbarnsförälder inte kunnat ställa till med större fester men jag har aldrig missat en final så långt jag kommer ihåg. Ibland har jag varit tvungen att erkänna det varit svårt att hållas vaken då det håller på till 1.30 men det finns ju väckarklockor man kan ställa in.
Idag är det då alltså Eurovisionsdags – final, men med lite annorlunda tvist tack vare covid-19. Det är riktigt konstigt att se 3500 människor i publiken som hurrar och ropar – så snabbt ändrar hjärnan på sina vanor. Får se hur länge det tar före man vågar/kan gå på större konserter.
Men min vana trogen så har jag valt ut tre favoriter i tävlingen:
- Frankrikes ballad, som är så klassisk den bara kan bli. Tilltalar mig starkt.
- Sveriges Tusse. Tyckte om honom redan då han vann Idol och han har en otrolig karisma
- Italien – snäppet vassare ändå än Finlands rock (som vi inte alls behöver skämmas för!)
Josephines mix av 