Eloge till daghemsverksamheten

Jag hade som ung alltid en idealbild hur jag skulle bli den där mamman som alltid är med och leker kurragömma med sina barn, spelar spel, lägger pussel och bakar bulla. Så blev det ju inte riktigt – istället tror jag mina barn mera ser mig laga mat, dammsuga, tvätta byk, bädda sängar, reda upp byk (alltså det värsta som finns!), städa rum, kök, kaninburar..ja – ni känner kanske igen er. Ibland skulle jag vilja ha mer tid, eller tja, kanske jag lite ljuger här för att få det att låta bättre – kanske jag bara ibland bara borde låta saker och ting vara smutsigt eller strunta i byket men det är lättare sagt än gjort. Men det jag vill komma till – jag är så glad i hjärtat när jag tittar i min pojkes ”peda.net” (digital portfolio dit bilder och text läggs in vad de har gjort, både som grupp och individuella bilder av sonen. Istället för en mapp man fått tidigare i slutet av läsåret) och ser hur han gör allt i dagis som jag önskar jag hade tid med i större grad.

Bra att jag inte får tårar i ögat varje gång jag ser på den mångsidiga, pedagogiska och stimulerande verksamheten de gör. Här satsas på Mulle-verksamhet, kombination av rörelse-lek och rörelse utomhus, känslor och empati. Min son lär sig om allt tänkbart i naturen, han lär sig sortera, han lär sig baka, han lär sig motorik och dans…ja, till och med hamra och såga i slöjdsalen! Listan kunde göras oändligt längre men bilderna här pratar ju även för sig själv. Jag är ju pedagog själv i den bemärkelsen att jag är behörig ämneslärare och även sedan i våras klasslärare och vet inte hur man kunde överträffa det jag ser och hör dem göra. Den glädjen som jag ser i min sons ögon både på fotografier och då han berättar vad han gör får mig glad ända in i ryggmärgen. Det skulle inte gå heller utan de två som sköter denna grupp med skratt, glädje och positiv atmosfär – något man känner av så fort dörren öppnas.

Jag hoppas och tror att andra daghem har lika bra verksamhet, men just idag vill jag skryta och lyfta upp vårt daghem för det är de värda. Tycker själv man glömmer bort ibland det värdefulla daghemmen gör, den fina småbarnspedagogiken som börjar redan långt innan barnen kommer till skolan. Det är en viktig grund som läggs inför kommande år (tänk så många timmar de är i daghem, då vi jobbar!) Det är tyvärr lite så att det är lätt skällorna som hörs först i sociala medier/samhället överlag men jag önskar vi alla också skall minnas säga då vi är tacksamma. Med ett enkelt ”tack” kommer man långt med i livet – det står jag fast vid.

Så tack Nina och Linda, samt alla andra som gör så alla hjul rullar så bra. Skulle ge er det största diplom eller bonus som finns om jag kunde!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: